Onsdag:
* skaffade mig en stav i örat, vilket känns helt fel egentligen men samtidigt väldigt rätt
* gick runt på stan med två kyckligfileér i väskan
* drack fyra koppar te med min bästa vän
* köpte sängar och skorpor på ikea
* var på arbetsintervju
* bestämde en dejt
* skrev en spellista
* blev bestulen på 100 riksdaler
* blev kallad killtjusare av en okänd människa på stan. Jag antar att personen har rätt

Yolanta

Hej, jag tänkte tillägna detta inlägg till den där snygga tjejen längst till vänster på bilden. Isa är också snygg och fin men henne kan jag skriva om någon annan dag när hon verkligen behöver det.
Jag är inte lika söt, men jag är en sann bodybuilder, vilket framgår ganska bra på bilden.
Yollan är vild tycker min mamma. Det sa hon en morgon när Yollan tagit farväl av mig i farstun.
"Yollan verkar bara vara sådär vild", sa mamma och log.
En annan gång min mamma sagt något om Yollan var när vi var på IKEA och vi pratade om att jag skulle hänga med Isa och Yollan samma kväll.
Då sa mamma:
"Yollan verkar vara väldigt smart. Sådär snabb liksom, med kommentarer. Hon är rolig"
Då svarade jag att ja, det har du helt rätt i.
Men det är inte bara min mamma som avgudar Yollan. Det är det många som gör. Jag vet inte en enda som inte gillar Yollan (förutom de personer hon spottat i huvudet)
Yollan är bra på att prata. På alla sätt och vis. Hon säger alltid rätt saker, och hennes ironiska kommentarer är guld värda. Är man ledsen så ring Yollan, för hon tröstar som ingen annan.
Jag vet inte vad jag hade gjort den hösten (-08) om inte Yollan funnits. Vi pratade oss igenom hösten och sorgen och hon tröttnade aldrig på att prata om det. Vi pratar fortfarande om det.
Yollan är problem med andningen när hon sover, så varje gång hon sover hemma hos mig måste jag leta fram nässpray och ställa på nattduksbordet, annars åker hon hem.
Jag låtsas tycka detta är jobbigt, men egentligen tycker jag att det är hur kul som helst.
Sen gnäller hon rätt mycket också, om ifall det är en insekt i mitt rum när vi ska sova.
Det finns en insekt som gör att hon gnäller lite mer, den så kallade malen.
Finns det en mal i rummet flyger Yollan runt och ger sig inte förrens jag har dödat djuret med mina egna händer.
Detta är det enda jobbiga med Yollan, och det är inte ens grejer jag stör mig på, på riktigt. Två saker. Nässpray och paniken inför ett möte med en mal. Det är allt.
Är inte det ganska sjukt?
Bland det bästa med Yollan förutom allt det självklara att hon är rolig, charmig, underbar osv osv är att när vi har umgåtts alla tre, Isa jag och Yollan och det är dags att säga hejdå, så säger hon alltid: "hejdå sären, jag älskar er", och klappar en på kinden.
Då blir jag varm i kroppen.
En gång i ettan så var vi på en bf-fest.
Vi snodde en kofta som vi döpte till "festkoftan" och den hängde med på fester ett tag efter det.
Vi tog med festkoftan till en lokalfest vi heleneholm en gång när vi gick i ettan.
Vi gjorde en film om den på toaletten och strax därefter blev jag bitch-slappad i huvudet och satt och grät i en hiss. Då kom Yollan (och Isa såklart) och tröstade mig hela kvällen.

söndag

Nu sitter jag på praktiken och intervjuade nyss världens sötaste tant.
Hon har nämligen Sveriges största tomtesamling.
3200 tomtar. Helt underbart

Ray

funderar seriöst på att sticka till Holland den 16e och se denna man live.
Eller London den 28e, äh alltså jag måste.

GISSA VEM

well..... yes.. it's a roof..... of course it's a roof?..... Wait a moment please.....




jag har kanske någon inflammation i huvudet så därför leker jag charader.
så jäkla bra på att imitera inser jag nu